Kommentarsmaterial Biologi

Syfte

• kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och människokroppen,
  
• förmåga att använda biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och
  
• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i biologi

Centralt innehåll

Natur och miljö (åk 4-6)

• Vad liv är och hur livets utveckling kan förklaras med evolutionsteorin. Biologisk mångfald och organismers anpassningar till miljön.
  
• Näringskedjor och kretslopp i närmiljön. Djurs, växters och svampars samspel med varandra och hur några miljöfaktorer påverkar dem. Fotosyntes och cellandning.
  
• Hur djur, växter och svampar kan identifieras och grupperas på ett systematiskt sätt, samt namn på några vanligt förekommande arter.
  
• Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till naturbruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster. Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den.

Kropp och hälsa (åk 4-6)

• Människans organsystem. Några organs namn, utseende, placering, funktion och samverkan.
• Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av levnadsförhållanden, kost, sömn, hygien, motion och beroendeframkallande medel.
• Människans pubertet, reproduktion, sexualitet och identitet samt frågor om relationer, kärlek och ansvar.

Systematiska undersökningar och granskning av information (åk 4-6)

• Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.
  
• Några upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
  
• Kritisk granskning och användning av information som rör biologi.

Betygskriterier åk 6

Begrepp och förklaringsmodeller

Eleven visar grundläggande/goda/mycket goda kunskaper ombiologins begrepp och förklaringsmodeller. Med viss/relativt god/god användningav begreppen och förklaringsmodellerna beskriver eleven enkla biologiskasamband i naturen och människokroppen.

Skrivningen i den första meningen handlar om både bredd och djup i elevenskunskaper i förhållande till kursplanens syfte, det centrala innehållet och denundervisning som har bedrivits. Det innebär att bedömningen inriktas mot hurbreda och djupa kunskaper eleven har om biologins begrepp ochförklaringsmodeller.

Skrivningen i den andra meningen riktar in sig på vilken förståelse eleven visarför begreppen och förklaringsmodellerna i sin användning av dem i beskrivningaroch förklaringar av biologiska samband. I sin bedömning kan läraren då beakta ivilken utsträckning och med vilken precision eleven använder begreppen irelevanta sammanhang. Det kan både handla om att benämna fenomen i vardagenmed biologins begrepp och att förklara naturvetenskapen med vardagligt språk.Bedömningen kan även handla om i vilken utsträckning eleven använderbegreppen och förklaringsmodellerna för att gå från generaliseringar till konkretaexempel och tvärtom, eller för att ge beskrivningar och förklaringar som spänneröver olika nivåer.

Granska information, kommunicera och ta ställning

Eleven använder information som rör biologi för att med viss/relativtgod/god naturvetenskaplig underbyggnad föra resonemang i frågor som rör miljöoch hälsa.

Formuleringarna ovan riktar lärarens fokus mot i vilken grad eleven använderrelevanta och korrekta naturvetenskapliga fakta i sin argumentation och i sinaresonemang, men också mot bredden och djupet i innehållet som underbyggerresonemangen. I bedömningen premierar läraren resonemang som är djupa ochsakliga jämfört med resonemang som är mer basala och subjektiva. Djupet ielevens resonemang och argumentation kan synliggöras genom exempelvisgraden av komplexitet, problematisering och förekomsten av perspektivbyten. Dethandlar också om hur eleven på naturvetenskaplig grund kan värdera argumentoch påståenden.

Systematiska undersökningar

Eleven söker svar på frågor genom att utföra systematiskaundersökningar på ett säkert och i huvudsak fungerande/fungerande/välfungerande sätt. Eleven värderar resultaten och beskriver på ettenkelt/utvecklat/välutvecklat sätt undersökningarna.

Den första meningen i betygskriteriernas sista stycke handlar om hur väl elevenbehärskar olika moment som ingår i systematiskt undersökande. I bedömningenkan läraren ta hänsyn till elevens förmåga att arbeta systematiskt, graden avsjälvständighet och noggrannhet i arbetet och om eleven använderlaborationsmaterial på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Formuleringarna innebär att eleven, för ett godkäntbetyg, ska använda laborativt material och kemikalier med hänsyn till säkerhetoch gällande regler.

Den andra meningen riktar lärarens fokus mot hur väl eleven värderarsystematiska undersökningar. I bedömningen kan läraren ta hänsyn till om elevenbeskriver och resonerar om likheter och skillnader mellan sina egna och andrasresultat, drar relevanta slutsatser utifrån resultaten samt ger förslag som kanförbättra undersökningen. Läraren kan också ta hänsyn till i vilken utsträckningeleven använder biologins begrepp och förklaringsmodeller vid värderingen, ochhur utvecklad dokumentationen av undersökningen är i form av exempelvis text,tabeller, diagram, bilder och förklaringar.